Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Vitryggig hackspett - Sida 1 av 1

Beteendeskillnader mellan könen och inhysningens inverkan på vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) på Nordens Ark

Vitryggig hackspett är Sveriges mest hotade hackspettsart. Som en del i bevarandearbetet bedrivs avel, uppfödning och utsättning av arten. Avel av Vitryggig hackspett sker på Nordens Ark men reproduktionsframgången har varit varierad. Syftet med denna studie var att undersöka om några beteendeskillnader mellan könen förelåg vilka skulle tyda på att honorna är mer stressade i fångenskap än hanarna, vilket tidigare studier visat tendenser på. Vidare var även syftet att jämföra beteenden mellan fåglarna i två olika inhysningssätt för att se om individerna i den ena eller andra hållningen visar tecken på en högre nivå av stress.

GIS-modellering av habitat för vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) som hjälpmedel i naturvårdsplanering på landskapsnivå :

The white-backed woodpecker is a forest bird being critically endangered in Sweden. The species is dependent on older forests rich in deciduous trees and dead wood. The main problem for the survival of this species is present shortage of habitat. Conservation work on this umbrella species is at present focused on finding remaining or emerging habitat networks. Large areas are scrutinized in search for suitable habitats to be protected or managed for the species sake.

Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) som paraplyart vid restaurering av skogar med stora lövinslag

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

Förekomst av mindre hackspett (Dendrocopos minor) i Karlstad och Säffle kommun

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Utformning av en GIS-modell för utsökning av lämpliga habitat och revir för Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos L. : en studie utförd i norra Sveriges kustkommuner

Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos L., en tidigare mer vanlig fågel, har länge påverkats negativt av skogsbruket och är idag starkt hotad. Arten är främst knuten till lövrika områden med stor andel död ved. 2011 fanns det ca 33 stycken individer i Sverige varav endast ett par längs Norrlandskusten. I studien utformades två GIS-modeller för utsökning av lämpliga habitat. Modellerna baserades på löv- respektive barrskogsandelen och tillämpades på Norrlands kustkommuner samt Älvkarleby i Svealand.

GIS-baserad habitatmodell för mindre hackspett, ett verktyg för att bevara skyddsvärda lövskogar inom Umeälvlandskapet :

Deciduous forests are, according to the National Environmental Quality Objectives, a priority area. Deciduous forests are rich in species and the occurrence of dead wood is an important factor for biodiversity. In order to identify valuable deciduous forests for bio-diversity, conservation needs good analyses and planning tools. Habitat models combined with geographic information systems can be used to study the spatial structure of suitable habitat. The Lesser spotted woodpecker (Dendrocopos minor) has been proposed as an indicator species for deciduous forests, since this species is highly specialized on insect larvae in dead wood and requires large areas of deciduous-rich environments. Many riparian forest with high species richness and high nature conservation values are found along the Ume river in Umeå municipality.

Förutsättningar för återintroduktion av stora gräsätare i Sverige

Biodiversity is under threat in Sweden and many species are on the brink of extinction. This is mainly due to the large-scale drainage projects during the 19th and 20th century and the increasingly intensive land use in agriculture and forestry. The intensive land use with sharply defined boundaries between the production units has in many cases led to either overgrazing or overgrowing. As a result many species have been pushed back to "leftover" habitats like shooting ranges, power line corridors, roadsides, dumps, embankments and other similar areas. Therefore the question has been raised, wether or not it is needed to re-introduce large herbivores into the wild in order to maintain the biodiversity that is related to the extensive land use.This study has been conducted as a literature review and will focus on the European bison?s (Bison bonasus) impact on other species and biodiversity; conditions for reintroducing large herbivores in Sweden are also discussed.Free roaming populations of large herbivores have a positive impact on plants, insects and many other groups of organisms.

Planering av design och skötsel i ett fragmenterat naturreservat

Rävsta naturreservat omfattar ett fragmenterat landskap som är mycket variationsrikt. När en skötselplan ska upprättas i ett sådant område är det viktigt att se till de hot som frag-menteringen medför som till exempel: för små habitat med för liten tillgång till resurser, avklippta spridningsvägar och kanteffekter. En ny skötselplan ska upprättas för reservatet under 2010 och det här arbetet syftar till att föreslå en modell som inriktar sig på att mot-verka de negativa effekterna som fragmentering har på den biologiska mångfalden. För att hitta de naturvärden som finns i området i nuläget har inventeringsdata från olika källor gåtts igenom. Data på arter som antingen är rödlistade eller indikerar höga naturvärden sammanställdes i olika grupper beroende på vilken naturtyp de är knutna till.